Vad är digitalisering skl
Digitaliseringsindex för svenska kommuner och regioner
Bakgrund
Behovet av för att kunna mäta och förstå hur långt digitalisering äger kommit i olika delar av landet är flerdimensionellt. Dels kommer det från kommunerna och regionerna själva – för att bättre förstå var man behöver stärka upp insatserna – och dels från relevanta myndigheter och regering, för att förstå hur långt vi kommit och var det behövs ökade insatser från centralt håll. Digitaliseringsindexet är tänkt att koppla digitaliseringen till geografisk plats i landet för för att politiskt kunna identifiera utmaningar, styra insatser och bedöma resultat, där fokus är på kommuner och regioner. Indexet är ett verktyg för att mäta hur de digitala förutsättningarna är för det lokala näringslivet och medborgarna, men även ett sätt att känna igen goda exempel och lyfta fram kommuner och regioner som ligger på framkant inom digitalisering.
Ett ”digitaliseringsindex” äger potential att möta ett tydligt behov av referenspunkt och
Nästan oavsett fråga till politiker om framtiden är digitalisering och automatisering svaret. Jobb inom tillverkningsindustrin kommer för att försvinna och ersättas med robotar, jobb inom tjänstesektorn kommer att försvinna och ersättas med AI. Välfärden är inget undantag. Vård, skola och omsorg bör digitaliseras och automatiseras och samhällets kostnader för för att anställa yrkesgrupper som lärare, sjuksköterskor, läkare, socialsekreterare samt vårdbiträden drastiskt minska.
Anställda och brukare inom välfärdssektorerna känns dock inte lika entusiastiska. I synnerhet inte inom skolan. Lärare är ofta positivt inställda till digitaliseringens möjligheter, men ser inte digitalisering som ett sätt att spara pengar. Föräldrar är ofta positiva mot digitaliseringens möjligheter men vill inte att tid tillsammans med lärare minskar till förmån för ensamarbete vid datorn.
I det här inlägget ska vi titta på hur Sveriges Kommuner och Landsting (i fortsättningen SKL) resonerar om digitalisering och automatisering
Digitalisering – nyckeln till en smartare välfärd
Digitaliseringen sägs vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället. i enlighet med en undersökning som SKL låtit göra har invånarna höga förväntningar på digitalisering i offentlig sektor.
– Kommuner och landsting måste bli bättre på för att använda de möjligheter digitaliseringen ger, säger Per Mosseby, chef för avdelningen för digitalisering på SKL.
beneath begreppet ”smartare välfärd” har SKL samlat sina samt regeringens ursprungliga mål för digitaliseringen av välfärdstjänster inom offentlig sektor.
– Det handlar i korthet ifall att skapa en enklare vardag för privatpersoner samt företag och åstadkomma en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och dela
I samband med att regeringen fastställde den nationella digitaliserings strategin för svensk skolväsende fick SKL i uppgift att ta fram en handlingsplan som ska existera kopplad till strategins målsättningar. För att skapa denna handlingsplan har SKL bjudit in huvudmän, som bedöms befinna sig i framkant när det gäller skolans digitalisering, till rundabordssamtal och workshops. Undertecknad har varit representant för Kalmarsunds gymnasieförbund både vid rundabordssamtal samt nu senast 9 maj vid workshop. Tillfället 9 maj behandlade målområdet Likvärdig tillgång och användning.
Inledningsvis talade Tilsith Lacouture, projektledare för arbetet med likvärdig tillgång samt användning, om utgångspunkterna för detta workshoptillfälle. Det handlade om att skaffa en gemensam nulägesbild och för att kunna se olika aktörers olika utgångspunkter och behov. Tidsplanen för handlingsplanen är att den ska existera färdig 1 mars Även efter den tidpunkten kommer det att finnas behov av fortsatt arbete tillsammans med hand