Kriget som aldrig tog slut kritik
- Åren före krigsutbrottet
Under andra hälften av talet genomfördes en stor militär upprustning i Nazityskland. Den syftade till en framtida tysk maktdominans i Europa. Hitler ogiltigförklarade Versaillesfreden och började mot slutet från årtiondet att föra en allt aggressivare utrikespolitik. beneath åren – införlivades Österrike och delar av Tjeckoslovakien i Tyska riket. Våren ingick Hitler en militärallians med Mussolinis fascistiska Italien.
Storbritannien och Frankrike förde länge en eftergiftspolitik gentemot Nazityskland. Genom att ge efter för olika tyska krav försökte man undvika en nytt krig. När Hitler slutligen krävde att delar av Polen skulle införlivas med Nazityskland, sade emellertid både Polen, Storbritannien och Frankrike nej.
Tyskland lämnar Nationernas Förbund
Efter att Hitler hade kommit till makten den 30 januari försämrades Tysklands relationer till dem västeuropeiska länderna. Nazisternas utrensningar bland politiska motståndare, förföljelserna av jud
Framför The Imperial War Museum i London tittar besökaren in i två jättelika fartygskanoner, av den typ som härskade över världshaven fram till kriget Köp biljett till denna militära upplevelsepark, och i en diskret hörn av källaren finner du ökenlegenden T.E. Lawrence arabiska kläder och tecknade kartor över Mellanöstern. En kort promenad från den hårda makt vilket stöttade historiens största imperium till den mjuka makten i kulturell förståelse. Det är också en vandring från konventionell krigföring till okonventionell, från en eurocentrisk värld driven av realpolitik till en multipolär värld driven av ekonomi och idéer
Första världskriget samt dess fortsättning gjorde slagskepp urmodiga. Rörlighet och skydd i form av ubåtar och hangarfartyg förändrade sjökrigföringen, liksom flyg
Svenska medier tar inte sitt ansvar
För att få enstaka realistisk bild av kriget i Ukraina måste man vända sig till utländska medier, skriver Frida Stranne och Peo Hansen.
För ett par månader sedan signalerade Zelenskyj att han nu är beredd att åtminstone temporärt avstå territorium till Ryssland för att slutföra ”krigets heta fas”. Det sätter svenska medier inom en svår sits eftersom de rutinmässigt avfärdat varenda territoriell eftergift till Ryssland som putinism.
För oss likt anklagats för att vara just Putins hantlangare handlar Kievs trevare förstås inte alls om någon putinism. inom stället ska den ses som ett tecken vid en gryende realism, den realism som vi förespråkat sedan kriget inleddes för snart tre år sedan och som är nödvändig för att få en slut på slakten och avvärja en eskalering från kriget.
Har vågat öppna lådan
Debatten som förs utanför land, i de stora internationella medierna, har länge, samt allt oftare under den senaste tiden, vågat öppna den realistiska verktygslåd
Ny bok om USA riktar ljuset mot krigandet utan slut
– Med boken vill vi bland annat rikta uppmärksamheten mot att militärindustrin och så kallade militära ”hökar”, som vill att USA ska dominera samt vara världspolis, har haft ett enormt inflytande. USA har valt bort diplomati även i förhållande mot länder som har varit öppna för samarbete samt visat på en positiv utveckling före amerikanska interventioner, säger Frida Stranne.
Om spänning och debattklimat
Frida Stranne menar att den svenska speglingen, exempelvis i medier, från amerikansk utrikespolitik är bristfällig, liksom hur man samtalar om de problem som finns.
– Behovet av minskad spänning är stort i en värld där vi ser en klimatkris som måste lösas gemensamt och var våra demokratier är i djup kris. Det kräver i sin tur också en större självinsikt samt en bredare bild av problemen i världen, än vad som ofta får utrymme i samhällsdebatten.
Rysslands invasion av Ukraina är fruktansvärd. Den slog också hårt mot debattklimatet h