Trudvang slumpmässiga möten händelser
Nekromanti Det där Vildhjarta då?
Slumptabeller på grund av möten, strunta i att slå utan välj egen istället.*
Själv satte jag mig ner och verkligen klurade på i vilken ordning saker och domstol ska komma. Man sätter en jääkligt spookig stämning genom att inleda med den döda jägaren samt fortsätta till Herlaug, stackarn som inte vet ifall att skogen är förtrollad utan stannar för sitt silver. Sen kan man lura ner dem inom Drakriddarnas helgedom eller kasta Nidendomskrigaren på dem.
Lindormen samt Isgrottan kan vara möjliga fortsättningar, liksom de sakerna som "hänger ihop" med lindormen - basilisken samt vättarna till exempel. Dvärgarna eller Timil kan man ta vilket som först, men då måste den andra komma senare så att det inte känns som att så fort de fått "questen" sålunda springer de in i lösningen. Dvärgkumlet och Kvaler kan vara en mycket värdig avslutning om dem klarat sig såhär långt. Emellan lägger man då den döda flickan, gädd
Ett oväntat möte
I den nåderike, den barmhärtige Gaves namn.
Arkiven Ervidden
Diarie /Ost/
Söder om Jarngaand, Vildland/Mittland
Resenoteringar inom enlighet med Ordernsstadgan punkt 13, stycke 3.
Pris ske Han som kom med ljuset!
Ty han lyste upp min väg och förde mig på okända stigar genom mörkret.
Han visade mig vägen mot källan.
Jag inte visste att jag sökte.
Tjaard den fromme har alltid varit en av mina favoriter bland skalderna, men aldrig har hans ord fallit mig så sanna som i denna stund. Tidigare idag hann vi ifatt det sällskap vilkas spår vi följt sedan jaktgodset. Det var en anmärkningsvärd och brokig skara som reste ihop numeriskt värde män och två kvinnor. En av männen såg ut som en typisk vildländare medan den andra hade mer spensliga och finstrukna drag som gjorde honom svår att få in i den grovhuggna vildländska faunan. Men kvinnorna, jag vet inte vem från dem som stack ut mest den enorma skalliga kvinnan med muskler som skulle fått vilken riddersman som helst
Under vulkanen Eyjafjallajökulls motsvarighet leder ett virrvarr av gångar ned längs Magmafloderna. Strapatsen tar hårt på våra hjältar. Vid ett tillfälle håller rollpersonerna på för att duka under: i detta rum (rum 4: lavafloden), är det ofattbara 60 grader varmt och äventyrarnas oförsiktighet straffas snart med diskreta 3t6 i skada per stridsrunda, kanske för att de börjar smälta. Hårt, men rättvist. Trudvang är en kall planet där bastubad är direkt förenat med livsfara.
Eldsjäl gäckar. Redan efter inledningen står det klart. Läsaren kastas handlöst in i en berättelse(?) som till saknar sammanhang och handling. En enda ledtråd bjuder författaren på i förordets avslutande stavelser: ”det är bara du som spelledare som kan lyfta fram sagan i äventyret, därför att den ligger där beneath och bubblar, den kan bara vara svår för att upptäcka till en början.”
Tack?
Jag börjar från början. introduktion. Rollpersonernas inblandning. Rollpersonerna kommer till ön. Sen tar det tvärstopp. Från ingensta
.