Vilket mjöl är bäst för diabetiker
All fullkorn lika bra mot diabetes typ 2
Det spelar ingen större roll om du äter råg, havre eller vete — bara det existerar fullkorn så skyddar det mot diabetes typ 2. Det visar en stor dansk-svensk studie.
Att fullkorn existerar bra och bidrar till att förebygga diabetes typ 2 är känt sedan tidigare. Däremot har man inte vetat om det är skillnad mellan olika fullkornsprodukter och sädesslag eller hur mycket fullkorn vilket behövs.
Den här studien är gjord på danskar från forskare från Chalmers i Göteborg och Cancerinstitutet inom Köpenhamn. Drygt 55 deltagare har följts under 15 år.
Danskar, liksom övriga skandinaver, har stor variation inom sitt fullkornsintag och det visade sig att mot exempel rågbröd, havregrynsgröt och müsli ger ett likartat skydd mot diabetes typ 2.
Ju mer desto bättre
Däremot är mängden viktig. De som hade högst konsumtion hade ätit minst 50 gram fullkorn per ljus, vilket motsvaras av drygt en portion havregrynsgröt samt en skiva fullkornsknäckebröd.
Andelen som
Det finns ingenting som engagerar så mycket som mjöl. Det är i alla fall min upplevelse inom många diskussioner relaterat till diabetes, och man är kapabel förstå det. Mjöl har funnits länge, och människor har ätit det överallt på jorden, så varför skulle det vara ett problem egentligen? Jag såg ett inlägg som hävdade att mjöl går ut i blodet snabbare än socker, och att stärkelse också gör det. Jag vill gärna att man ska vara lite mer varsam med uttalanden inom den stilen. Framförallt eftersom vi har två sidor i den här frågan. De som tycker för att bröd är döden och de som tycker för att den åsikten är fullständigt överdriven. Då är detta viktigt att hålla sig till saklighet, så för att diskussionen aldrig hamnar på att man far tillsammans osanningar.
Jag tänker att vi ska ta oss igenom den fakta som finns att tillgå samt ta reda på läget är, om det existerar så dåligt som vissa påstår.
För att titta vid mjöl ur ett historiskt perspektiv, så är detta flera källor som påstår att saker har förändrats i mer modern tid:
- Fö
Diabetes typ 2 och kost
Vad i maten påverkar blodsockret
Vår mat ger oss näringsämnen som protein, fett samt kolhydrater som kroppen behöver. Det är kolhydraterna liksom höjer blodsockret. Vi kan dela in kolhydraterna inom långsamma och snabba. Långsamma kolh drater innebär för att det tar längre tid för kroppen att avbryta ner kolhydraterna till socker (glukos) och dessa påverkar därför inte blodsockret lika mycket som snabba kolhydrater. Exempel på mat som innehåller långsamma kolhydrater existerar linser, bönor och ful kornspasta. Snabba kolhydrater bryter kroppen snabbt ner till socker (glukos) och dessa får ditt blodsocker att stiga snabbare.
Exempel på föda som innehåller snabba kolhydrater är ljust bröd, cornflakes och klibbigt ris. För att få ett förbättrad blodsocker är det klokt att äta mindre mängd av kolhydrater och att oftare välja långsamma än snabba. Egna blodsockertester kan hjälpa dig att titta hur mängden och valet av kolhydrater påverkar blodsockret. Mät blodsockret strax före och 2 timma
Fullkorn bästa skyddet mot typ 2-diabetes
Studien, skapad eller tillverkad av forskare på Chalmers och Cancerinstitutet i Köpenhamn ger en kraftfull bekräftelse av tidigare forskningsresultat ifall fullkornets stora betydelse för att förebygga typ 2-diabetes.
Tidigare oklart om gäller alla sädesslag
Fullkornets skydd mot typ 2-diabetes – det man tidigare kallade ”åldersdiabetes” – har varit känt länge, men man har ej vetat om det är skillnad mellan olika fullkornsprodukter och sädesslag. Det har också varit oklart hur höga intag av fullkorn som minskar risken på grund av diabetes.– Hittills har de flesta liknande undersökningar gjorts i USA, säger Rikard Landberg, professor i livsmedel och hälsa på Chalmers och senior forskare inom studien. Där äter man främst fullkorn från vete. Vi ville ta reda på om det finns skillnader mellan de olika spannmålssorterna, vilket man ägde kunnat vänta sig eftersom de innehåller olika mängd och typer av kostfibrer och bioaktiva ämnen, liksom har visats påverka riskfaktorer för t