Energiklass primär energi

Primärenergital 

I denna rapport kan du se både beräknade primärenergital och energiklasser baserade på nutida data samt titta samma information från dina faktiskt Energideklarationer, direkt ifrån Boverket.

I denna artikel kommer vi gå igenom både vad ett primärenergital är för något, hur detta beräknas samt vad du kan se i rapporten i Mestro Portal. 


Innehåll:

Vad är ett Primärenergital? 

Ett primärenergital, alternativt PE-tal, för en byggnad är ett mått vid hur mycket energi byggnaden använder. För att beräkna det tar man hänsyn till all använd energi, inklusive den som används för uppvärmning, kylning, belysning och apparater. Detta mått används för att jämföra byggnaders energieffektivitet och identifiera områden där energibesparingar förmå göras. Det är viktigt för att främja hållbar byggpraxis och uppnå energieffektivitetsmål.

PE-talet används i energideklarationer till att visa hur energieffektiv en byggnad är. ett energideklaration upprättas i regel vid nybyggnati

Därför kommer många byggnader att hamna i energiklasserna D, E, F eller G. Energiklass E är en vanlig energiklass för äldre byggnader. Energiklass A har lägst energianvändning och G högst. Vad energiklasserna står för. De sju energiklasser A-G utgår från det krav på energianvändning som ställs på nya byggnader som uppförs idag. 1 energiklass hus räkna ut 2 I Boverkets byggregler används primärenergital som mått på byggnadens energiprestanda. Här kan du läsa mer om vad primärenergitalet betyder och vad det säger om en byggnad. Byggnadens energianvändning En byggnads energianvändning är den mängd energi som behöver levereras till byggnaden vid normalt brukande under ett normalår. Det är energi för uppvärmning, tappvarmvatten. 3 vad betyder energiklass e 4 För vissa varor finns energiklasserna A+, A++ och A+++, där A+++ använder minst energi.". [ 1] Idag är det Statens Energimyndighet, STEM, som ansvarar för att energimärkningen efterföljs. Tidigare var det Konsumentverket som skötte den uppgiften. STEM ansvarar för att regler och förordningar efterföljs och utdömer vite om märkningen missköts. [ 2]. 5 Primärenergi kommer från primära energikällor som är en benämning på energikällor i den form som de tillförs ett energisystem. Det kan till exempel röra sig om råa bränslen som råolja och stenkol, men även sol och vind är exempel på primärenergikällor. 6 De sju olika energiklasserna är A-G, där A är den mest energieffektiva och G är således den sämsta energiklassen med en hög förbrukning. De olika energiklasserna utgår från det krav som ställs på fastigheter som byggs idag. 7 energiklass a 8 Primärenergi är den totala energimängd som går åt för att producera energin, från utvinning av själva energiråvaran till levererad energi. 9 Primärenergitalet ligger även till grund för vilken energiklass en byggnad får vid energideklaration. 10 Energiamärgis. Veendu oma kodu energiatõhususes ja muuda oma kodu energiatõhusamaks. Saa teada oma kodu energiaklass. Ligi kolmandik Eestis kasutatavast energiast kulub elamutele. 11 Primary energy (PE) is an energy form found in nature that has not been subjected to any human engineered conversion process. It is energy contained in raw fuels, and other forms of energy, including waste, received as input to a system. Primary energy can be non-renewable or renewable. Where primary energy is used to describe fossil fuels. 12

×

Information om energirenoveringen

En uppskattning av lönsam energibesparingspotential visas på grund av flerfamiljshus i Malmö. Beräkningarna baseras på information tillgänglig i slutet av Besparingen kan uppnås genom enstaka energirenovering som består av till exempel tilläggsisolering från fasad och tak, byte av fönster och/eller installation av solceller. Energibesparingspotential visar besparingen som en energirenovering beräknas uppnå för varje flerbostadshus som visas vid kartan med en lönsam direktavkastning på cirka 5% per år. För att veta exakt vilka renoveringsåtgärder passar bäst för varje byggnad rekommenderas en mer detaljerad analys och ett platsbesök. Lämpliga energirenoveringar ofta medför följande mervärde:
  • Bättre inomhus termiskkomfort
  • Lägre driftkostnader
  • Högre fastighetsvärde
  • Lägre klimatpåverkan
Nedan beskrivs antaganden som ligger till grund på grund av energi- och lönsamhetsberäkningen:
  • Elpris: 2 kr/kWh. Fjärrvärmepris: 1 kr/kWh. Energibesparingspotentialen påverkas s

    Uppföljning av energiprestanda

    På alla utrymmen från byggnadsnivå och uppåt är det möjligt att följa upp byggnadens, alternativt underliggande byggnaders, energiprestanda. Fokus ligger på Boverkets föreskrifter från BBR 25 och framåt.

    Välj att visa en utrymmes objektsinformation och klicka sedan på fliken "Energiprestanda".

    Byggnadsbestånd

    När du tittar på Energiprestanda för ett utrymme liksom inte är en byggnad visas energiprestanda för varenda byggnader under utrymmet. För att statistiken ska stämma så bra som möjligt finns det vissa inställningar som behöver göras, mer om det det förmå du läsa om under Saknad information. Statistik framträda för de 12 månader som ställts in inom periodväljaren.

    Välj BBR-version

    Här kan du välja vilken BBR-version som PET ska baseras på, läs vilka versioner som finns under BBR-versioner att basera PET vid .

    Klassningar & certifieringar

    Om BBR 29 är vald inom föregående steg kan man välja vilka klassningar samt certifieringar som ska visas i diagrammet.

    AtempArean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan avsedda för att värmas till mer än 10 °C. Area på grund av garage inräknas inte.Byggnadens energianvändningDen energi som en byggnad behöver, vid normalt brukande, under ett normalår (oftast benämnd köpt energi.) Inkluderar energi för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Verksamhetsel ingår inte.Byggnadens specifika energianvändningByggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kWh/m2 och år.
    Energi
    Euppv
    Ekyl
    Etvv
    Ef
     
    energi till uppvärmning, kWh/år
    energi till komfortkyla, kWh/år
    energi till tappvarmvatten, kWh/år
    fastighetsenergi, kWh/år
    Fgeo

    Geografisk Justeringsfaktor som bekräftas eller beslutas för varje kommun och som justerar byggnaders energianvändning utifrån de fastställda klimatmässiga förutsättningarna. Därmed kan byggnaderna jämföras med en och samma kravnivå som gäller för hela lande