Under modernism kvinnor var mycket i hemmet
Kvinnan som huvudperson
I nästan alla samhällsklasser, framförallt de fattigare, utförde kvinnorna ytterligare arbete utöver omvårdnad och uppfostran. Hushållsarbete och omsorg om barn samt gamla måste kombineras med jordbruksarbete, arbete i familjens verkstad eller butik eller annat arbete.
"Pastor Elsa"
Många yrken som enbart var reserverade för män förutsatte även en kvinnas arbetsinsatser. Ett exempel är prästyrket. nära sidan av sitt husmorsarbete fungerade prästfrun också vilket oavlönad assistent åt sin man. Prästfrun skulle självklart hjälpa fattiga, sjuka och gamla i församlingen. nära kyrkliga förrättningar hjälpte hon till med praktiska specifikation som brudklädsel, hon var ofta gudmor eller fadder vid dop och deltog i alla begravningar. vilket "andlig moder" ledde hon psalmsång och andakter inom hemmet.
Prästfrun var dessutom församlingens "käramor" som alla kunde gå till med sina bekymmer, och nog även förväntade sig få hjälp av. Alla prästfruar måste vara något av tusenkons
moderniseringen av landet under talet.
– Vi går från ett samhälle där hushållet och gruppen är basen för vardagen, till för att betona vår individualitet. Vi talar inte om hur vi ska försörja oss, utan om vad oss är intresserade av. Föräldraskapet som tidigare varit en bagage blir nu en naturlig del av sättet att leva i en relation, säger Josefin Englund, doktorand vid historiska institutionen vid Uppsala universitet.
I arbetet med sin avhandling "Som folk är mest: Könsideal i svenska kontaktannonser –" har Josefin Englund undersökt kontaktannonser i tidningar under nästan etthundra år. Sammanlagt har hon läst 5 olika beskrivningar av män och kvinnor som är på jakt efter ett livspartner av motsatt kön.
Det här är den inledande studien av könsideal som löper över så resehandling lång tid, och som tar upp många olika aspekter. I den här studien får tusentals, både män och kvinnor, komma till tals om dels hur en ideal man ska vara dels hur en ideal
Kvinnohistoria och genushistoria
Kategori
Bild: Nationalmuseum
Svenskan Fredrika Bremer () var enstaka av feminismens förgrundsgestalter under talet. Målning av Johan Gustaf Sandberg ().
Lästid 23 minuter
I det denna plats avsnittet ska vi först reda ut skillnaden mellan begreppen kvinnohistoria och genushistoria. Sedan ska vi titta närmare på hur kvinnans ställning i samhället äger sett ut under olika historiska epoker samt hur maktställningen mellan män och kvinnor har skiftat.
Merparten från den historieforskning som bedrevs fram till andra halvan av talet tog aldrig någon större hänsyn mot kvinnornas roll i historien. I de fall kvinnor förekom i historieböckerna var det i regel kvinnor som definierades utifrån sin maskulina sida, exempelvis drottning Kristina (), vars sexuella läggning ofta ifrågasattes samtidigt som man pekade på att hon uppfostrades likt en pojke (se bild längre ner). Historieskrivningen fokuserade istället på männens historia med kungar, fältherrar samt
Vägen till ett mer jämställt samhälle
Fotograf: Rydin, Axel. Stadsmuseet i Stockholm
Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle. För hundra år sedan hade kvinnor betydligt sämre villkor än i dag. I den här artikeln får du följa kampen för en mer jämställt samhälle från talet fram till idag.
Vägen till ett mer jämställt samhälle
På talet var den gifta kvinnan inte myndig, hon fick inte omrösta i politiska val och kvinnor fick bara jobba inom vissa yrken. Kvinnan var mannens egendom – först var hon pappans ansvar, sedan skulle denna giftas bort och tas om hand av sin man. Kvinnan ansågs vara det svaga könet, denna skulle ta hand om familjen och försörjas från en man. Att använda våld för att ”hålla ordning” där hemma var inte ovanligt. Det fanns först som det blev olagligt för mannen för att slå sin hustru. Mannen var samhällets norm samt det var självklart att mannen hade mer auktoritet och inflytande än kvinnan.
Kvinnorna k