Vad är heterosis

Extrema egenskaper utan genmodifiering

3 december

Barn blir inte ständigt lika sina föräldrar. De kan till och tillsammans bli bättre. Hur det går till studeras inom ett nytt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet.

När två arvsmassor kombineras i en avkomma förväntar vi oss för att avkommans egenskaper hamnar mitt emellan föräldrarnas. Men ofta har barnen egenskaper som är bättre än detta medelvärde &#x; ibland till och med bättre än båda föräldrarnas.

Fenomenet är inget nytt utan utgör grunden för alla försök att avla fram bättre hästar, rödare tomater och näringshaltigare ris, för för att ta några exempel. Att få bättre egenskaper än sina föräldrar kallas vetenskapligt för heterosis.

Men varför uppstår heterosis, och hur fungerar den på en molekylärt plan? Hur ofta sker det &#x; samt v

Heterosis, hybrid vigor, or outbreeding enhancement is the improved or increased function of any biological quality in a hybrid offspring. An offspring is heterotic if its traits are enhanced as a result of mixing the genetic contributions of its parents. 1 2 Heteros. Heteros är ett fenomen som innebär korsningsvitalitet, det vill säga den förbättring av egenskaper som kan ske vid korsning av populationer där de mest fördelaktiga generna samlas i en individ så att avkomman överträffar sina föräldrar. 3 4 Match. Gravity. Vad är genetik? Click card to see definition 👆. Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen. 5 heterosis, also called hybrid vigour, the increase in such characteristics as size, growth rate, fertility, and yield of a hybrid organism over those of its parents. Plant and animal breeders exploit heterosis by mating two different pure-bred lines that have certain desirable traits. 6 Vad är Heteros? Gottingen , föreslog termen heteros. Heteros definieras som hybridiseringsprocessen där två homozygote individer eller arter korsas med varandra för att ge en hybridvariant. 7 8 Heteros är ett fenomen som innebär korsningsvitalitet, det vill säga den förbättring av egenskaper som kan ske vid korsning av populationer där de mest fördelaktiga generna samlas i en individ så att avkomman överträffar sina föräldrar. 9 anger hur mycket bättre korsningsavkomman är i en viss egenskap än genomsnittet av föräldrarna. 10 Heterosis is a common biological phenomenon in nature. It refers to the heterozygote produced by hybridization between two or more parents with different genetic bases. Hybrids are superior to parents in terms of yield, growth rate, viability, and disease resistance (Hochholdinger and Hoecker, ). 11

Genetisk jämvikt, utavel, heterosis

I

I delpopulationer som är isolerade blir individerna allt mer släkt och detta leder till inavelsdepression och högre frekvens av ärftliga sjukdomstillstånd. Släktskapet återspeglas i att homozygoter blir vanligare än de skulle vara om genvarianterna fördelades slumpmässigt inom arten. När isoleringen bryts så kan man prata om motsatsen till inavel, utavel. Detta antas ofta vara förenat med en ökning av vitaliteten, heterosis.

Detta har generaliserats och man har ofta trott att det generellt är bra att korsa individer med olika ursprung. Det finns många exempel vid att det faktiskt gått bra och detta används praktiskt. Dock tror jag att man överdriver hur bra det är generellt, man hör om dem positiva exemplen, men när det inte gått utmärkt talas det mindre om det. Det är ofta bra i förädlingen om man prövar många korsningar och sedan väljer de bästa, men detta existerar inte samma sak som att genomsnittskorsningen är god. Det finns exempel på att utkorsn

hybrid, bastard

individ som är en avkomma av två individer med väsentligt skilda arvsanlag, vanligen olika arter. Sådan avkomma kallas ofta bastard. Ett trädslag som uppstått genom korsning av två närbesläktade trädarter inom identisk släkte kallas hybrid. Hybridförädling syftar till att utveckla eller tillföra egenskaper hos skogsodlade trädarter. Ett klassiskt exempel utgör korsningen mellan europeisk lärk, som äger relativt god tillväxt men är känslig för lärkkräfta, och japansk lärk, som har rätt låg tillväxt men är motståndskraftig mot lärkkräfta. Resultatet – hybridlärk – har hög volymproduktion och är resistent mot lärkkräfta. Hybrider av föräldrar som inte är från samma art blir ofta sterila och får nedsänkt livsduglighet. Hybrider av föräldrar som härrör från självbefruktning eller inavel, kan få bättre livsduglighet än föräldrarna. Detta kallas hybridvigör eller heterosis.

Källa: Skogsencyklopedin, publicerad av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm kalenderår Red

.