Kemisk energi kol

Kolets kretslopp och människans påverkan

Faktablad

Grundämnet kol, med kemisk beteckning C, finns i allt levande och kolets kretslopp pågår hela tiden.

Publicerad 20 sep, • Uppdaterad 19 jan, • 6 min att läsa

Click here for English version

För att få energi bryter oss ner kolbaserade ämnen och andas ut koldioxid (CO2). Utan kol skulle vi människor och allt annat levande på jorden helt enkelt inte fungera.

Precis som vattnet cirkulerar kolet i naturen. De numeriskt värde centrala delarna i kolets kretslopp är fotosyntes samt förbränning. Solen driver kolets kretslopp och via fotosyntesen binds koldioxiden in som kolatomer i växterna. detta kallas kolinlagring.

Fotosyntesen går till så här: inom luften finns koldioxid. Gröna växter tar upp koldioxiden och tillsammans med energi från solen och en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (som växten suger upp med hjälp av sina rötter) omvandlar växterna koldioxid till glukos som ger näring till växten. Det bildas också syre vilket växten släpper ut.

Människ

Kol är en beteckning på ett antal bränslen i fast form, varav flera är naturligen förekommande fossila bränslen. De bränslen som betecknas kol innehåller en hög andel av grundämnet kol, normalt minst 50% av vikten och 70% av volymen. Inget av dem utgörs dock av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på. 1 kol atomnummer 2 Fotosyntesen kan i kort beskrivas som en kemisk process där energi från solljus tillsammans med koldioxid och vatten skapar glukos (socker) och syrgas: Kolet binds in i nybildat växtmaterial, vilket kan ätas av andra organismer som växer och metaboliserar kolet via respirationen för att skapa energi, och koldioxid återförs till atmosfären. 3 vattnets kretslopp 4 Kol (latin: Carbo) är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6. Livet vi känner är baserat på grundämnet kol. Av detta skäl kallas alla molekyler, där kol- och väteatomer ingår, för organiska. Oorganiska ämnen är således de ämnen som innehåller vilket som helst av de övriga grundämnena, utom både kol och. 5 Kemisk energi lagras i kemiska föreningar med kol. Ett av dagens stora miljöproblem handlar om koldioxidhalten i atmosfären. Den ökande koldioxidhalten orsakas bland annat av förbränning av bränslen som innehåller kol. Foto: ColiN00B / Pixabay License. Fördjupning: Film – Grundämnet kol (Studi, svenska, ). 6 Eld som kemisk reaktion. När något brinner sker en kemisk reaktion. Det som brinner – bränslet – reagerar med syrgas (O 2) från luften. Så kallad kemisk energi som finns bundet bränslet och syret omvandlas till värme och ljus. Samtidigt bildas det nya ämnen, som varierar beroende på vad det är som brinner. Vanligtvis används ett. 7 kol egenskaper 8 Kol är en betydande energikälla för produktion av värme och elektricitet och kan även användas som råvara för syntetiska bränslen och andra produkter inom. 9 Energisektorn är den överlägset största källan till utsläpp av klimatgaser i världen, och det mesta kommer från förbränning av kol. 10 Allt är energi! Segelbåten fångar vindens rörelseenergi, hos cyklisten finns potentiell energi som kan användas för att rulla ner för backen utan ansträngning. Skogen, gräset och äppelträdet omvandlar solens energi till kolhydrater (kemisk energi) genom fotosyntes. De kan i sin tur användas till mat eller värmeenergi. 11

Kemisk energi

Kemisk energi innebär energi som finns i olika kemiska föreningar och grundämnen. Den kemiska energin finns alltså i materiens molekyler och atomer. Ett energikälla innehåller kemisk energi. Batteriets pluspol består av enstaka kolstav medan minuspolen består av zink. Kol samt zink reagerar gärna med varandra. Zink avger elektriska laddningar, elektroner, till kolatomerna i kolstaven. Om man kopplar en glödlampa till batteriet kommer elektroner för att röra sig från minuspolen till pluspolen och lampan lyser. På detta sätt omvandlas kemisk energi mot elektrisk energi. Ett annat exempel på kemisk energi är bensin. När bensinångor i bilmotorns cylindrar förbränns uppstår en explosion och ett högt tryck som pressar ned en kolv. På det viset besitter kemisk energi omvandlats till rörelse.

De grundämnen som finns på jorden har funnits denna plats sedan solsystemets skapelse. Inga grundämnen försvinner och inga nya tillverkas. Naturligtvis tillförs lite grundämnen av meteoriter och en del har skickats ut i rymden av människan. Ett fåtal, ytterst kortlivade, grundämnen (med de högsta atomnumren) har tillverkats i laboratorium. inom det stora sammanhanget är det så lite för att det inte spelar någon roll.

En del av jordens grundämnen och kemiska föreningar rör sig i olika kretslopp. Ett kretslopp beskriver hur ämnet cirkulerar inom naturen. Till exempel börjar vattnets kretslopp i havet. Vattnet avdunstar till molnen för att sedan regna ner och blir till floder, för att sedan återigen hamna i havet. Därefter börjar det om.

Eftersom kolet är ett sådant vanligt ämne har detta flera olika kretslopp som tar olika lång period. Det som alltid finns med i kolets kretslopp oavsett variant är fotosyntes och förbränning.

Kolets kretslopp startar med att kol binds till en organism genom at

Kolets kemi kallas för organisk kemi. Kemi som ej innehåller grundämnet kol kallas för oorganisk kemi.

Det såsom gör grundämnet kol speciellt är att det förmå binda upp till fyra andra atomer samtidigt samt bilda långa kedjor och ringar. Andra grundämnen är kapabel vanligtvis binda till en, två eller möjligtvis tre andra atomer.

Dessutom kan kol bilda en mängd olika strukturer. Molekylerna med kol kan vara raka, grenade eller ha formen av en ring. Molekylernas storlek kan vara från några atomer till flera tusen. Det finns nästan oändligt många olika sätt för att bilda molekyler som innehåller kol.

En kemisk bindning innebär att atomer dras till varandra (attraheras) på bas av deras elektriska laddning. Detta gör att atomer sitter ihop och bildar kemiska föreningar.

Vad gör kol så intressant?

  • Kol är förutsättningen för liv. Alla levande organismer innehåller kol. Utan kolets egenskaper hade detta troligtvis inte funnits liv på jorden eftersom inget annat grundämne kan ersätta