Fria dataflöden, EU:s integritetsskydd och nationell säkerhet
Den snabba digitala utvecklingen har krävt en anpassning av EU:s inre marknad. För att det ej ska uppstå nya hinder – i synnerhet då det gäller tjänster – har EU strävat efter att underlätta fria dataflöden på den gemensamma marknaden. Startskottet var Lissabonstrategin från , och ett från målen för Ursula von der Leyens kommission existerar ”ett Europa som är rustat för den digitala tidsåldern”.
Värdet av data har dock ställts mot nödvändigheten av lagar som skyddar den personliga integriteten. detta integritetsskydd som har utvecklats i EU-rätten bygger vid EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och äger bland annat preciserats i den så kallade GDPR-förordningen.
EU-regleringen skapar samtidigt rättsliga dilemman. I denna Europapolitiska bedömning går juristen Maria Wiberg igenom regelverket och pekar på en konflikt mellan tre mål:
att säkerställa fria dataflöden på den inre marknaden och i resten av världen
Personuppgiftsbehandling inom h&#;lso- och sjukv&#;rden och socialtj&#;nsten. F&#;r h&#;lso- och sjukv&#;rden och socialtj&#;nsten.
Utöver dataskyddsförordningen (GDPR) finns regler i nationell lagstiftning som gäller för viss personuppgiftsbehandling.
Inom hälso- och sjukvården finns det bestämmelser om personuppgiftsbehandling och journalföring i till exempel patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter på området.
Inom socialtjänsten finns bestämmelser om personuppgiftsbehandling framför allt i lagen och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Kommunala myndigheter är personuppgiftsansvariga för den personuppgiftsbehandling som de utför. Privata verksamheter (den fysiska eller juridiska person som ansvarar för verksamheten) är personuppgiftsansvariga för den personuppgiftsbehandling som utförs i deras verksamhet.
I lagen om sam
Artikel 45 EU allm&#;n dataskyddsf&#;rordning "&#;verf&#;ring på grundval av ett beslut om adekvat skyddsnivå"
1. Personuppgifter får &#;verf&#;ras till ett tredjeland eller ett internationell organisation om kommissionen har beslutat att tredjelandet, ett territorium eller en eller flera specificerade sektorer i tredjelandet, eller den internationella organisationen i fråga s&#;kerst&#;ller en adekvat skyddsnivå. En sådan &#;verf&#;ring bör inte kr&#;va något s&#;rskilt tillstånd.
NEW: The practical guide PrivazyPlan&#; explains all dataprotection obligations and helps you to be compliant. Click here!
2. N&#;r kommissionen bed&#;mer om en adekvat skyddsnivå f&#;religger ska den s&#;rskilt beakta
a) r&#;ttsstatsprincipen, respekten f&#;r de m&#;nskliga r&#;ttigheterna samt de grundl&#;ggande friheterna, relevant lagstiftning, både allm&#;n lagstiftning och sektorslagsti
Krav på säkerhet och skydd av personuppgifter
Den grundläggande förutsättningen för att data ska kunna göras tillgängliga på grund av vidareutnyttjande är att de skyddsintressen som räknas upp i 2 kap. 1 § öppna datalagen förmå upprätthållas när du tillgängliggör data. Innebörden av kraven i 2 kap. 1 öppna datalagen är för att data inte får göras tillgänglig, varken efter begäran eller på eget initiativ enligt 1 kap. 8 § öppna datalagen, om inte skyddet för dem olika skyddsintressena kan upprätthållas.
De skyddsintressen som ska beaktas inför tillgängliggörande är att
krav på informationssäkerhet ska upprätthållas
krav på skydd av personuppgifter ska upprätthållas
tillgängliggörandet inte bör innebära risker för Sveriges säkerhet.
Den aktör som bör göra data tillgänglig för vidareutnyttjande måste göra ett allsidig riskbedömning av de risker som är förenade med tillgängliggörandet (prop. / s. 37). Det existerar dock inte tillräckligt att göra en sammantagen granskning där riskerna vägs samman: varj